Ett Kliv – Patrik Nordqvist
Studioalbum utgivet 2017-10-21
Text och musik av Patrik Nordqvist
Producerad av Samuel Muntlin
Köp / lyssna:
Ett kliv går att beställa direkt av Patrik Nordqvist.
Skicka ett mejl till kontakt@patriknordqvist.se. Pris: 120 kr +frakt
Skivan kan också köpas i butik på Bengans i Göteborg. Pris 149 kr.
Man kan även beställa skivan från store.cdbaby.com, men det rekommenderas inte eftersom skivan då kommer att fraktas från USA.
Ett kliv kan givetvis köpas eller streamas från de flesta digitala plattformarna, exempelvis:
Spotify: https://open.spotify.com/album/6TxqngC7J7qv55KxNQ8X2j?si=MKxPvDwgRreYXuThMnhJGg
Itunes: https://itunes.apple.com/us/album/ett-kliv/1281256760
Låtlista:
- I en sjö vid gamla kvarn
- Till Mattias
- En film om att glida isär
- På väg hem
- Spelmissbrukaren
- Insikt
- Ture, vad tänker du på?
- På andra sidan jorden
- En gränslös lek
- I strålkastarnas sken
Medverkande:
Patrik Nordqvist – Sång
Marcus Sturewall – Piano, dragspel, orgel och kör
Ludvig Eriksson – Elbas, kontrabas och kör
Nicklas Thelin – Gitarrer
Ludwig Gustavsson – Trummor och percussion
Samuel Muntlin – Träblås och kör
Andreas Boström – Kör
Erika Svensson – Kör
Oskar Borgenvik – Trumpet
Johan Åström – Trombon och bastuba
Gaianeh Pilossian – Violin 1
Sofie Fischer – Violin 2
Knapp Karin Norrfors – Viola
Agnes Magnusson – Violoncello
Jonatan Lindh – Glockenspiel
Övrig information:
Inspelad på Holländaregatan 29 i Stockholm våren 2017
Mixad av Pål Svenre, Unit 7, Stockholm
Mastrad av Thomas Eberger, Stockholm Mastering
Blås- och stråkarrangemang låt 1-9 – Samuel Muntlin
Arrangemang låt 10 – Marcus Sturewall
Foto – Andreas Dunsäter
Omslag – Johan Andersson
Texter:
I en sjö vid gamla kvarn När man känner att man sliter och jobbar varje dag och tycker att man inte får tillräckligt tillbaks När det var längesen som någon sa att man är bra och man tänker att då kan det lika gärna va’ När man känner för att sticka packa väskan och sen dra är det då som man ska minnas de glada dagarna? Jag simmar i en sjö vid gamla kvarn det vatten som jag minns sen jag var barn stressen rinner av mig när jag simmar i en sjö vid gamla kvarn När man slås utav det faktum att tillvaron känns kall när tvivlet gör sig påmint med stadig intervall och man inte hittar orken som krävs för att stå pall när man känner för att avgå och gå in i sitt förfall När man inte riktigt passar in i en förväntad mall Är det då som man ska blunda och gå på i alla fall? Jag simmar i en sjö vid gamla kvarn det vatten som jag minns sen jag var barn stressen rinner av mig när jag simmar i en sjö vid gamla kvarn I vattnet får jag krafterna tillbaks I vattnet blir jag åter den jag var! Jag simmar i en sjö vid gamla kvarn det vatten som jag minns sen jag var barn stressen rinner av mig när jag simmar i en sjö vid gamla kvarn Stressen rinner av mig när jag simmar i en sjö vid gamla kvarn
Till Mattias Jag undrar hur du har det nu Mattias stämmer det att du flyttat ifrån stan? Har du fortsatt halka in på nya banor eller blev du lärare precis som jag? Vi fann nån slags gemenskap när du flytta in två trappor under mig vi engagera’ oss i det studentikosa fixade spelningar i Valla och i Key Vad hände med vår vänskap? Varför rann den ut i sanden och försvann? Var det avståndet, eller nåt jag gjorde? Du ska veta att jag undrar det ibland Minns du alla kvällarna på Herrgårn där källarbaren blev ett andra hem? Sen efterfester i vårt eget Mecka med folköl och debatter fram till fem Det var en tid då vi sågs över borden det var en tid med nätter utan frost Jag var nog aldrig riktigt lika driftig Och du var aldrig riktigt lika lost Hur gick det sen med Karin som du träffade i baren på Platå? Ni flytta väl ihop och skaffa hundvalp? Hur blev det, har ni barn ihop ni två? När jag lämna stan och tog examen fick jag inte längre några svar Jag blev en del av ditt förflutna minnen är det enda jag har kvar Vad hände med vår vänskap? Varför rann den ut i sanden och försvann? Var det avståndet eller nåt jag gjorde? Du ska veta att jag undrar det ibland.
En film om att glida isär Från varsin sida av soffan såg vi en dokumentär om två som har tappat gnistan “En film om att glida isär” Det handlade om Love och Lisa Som nyss köpt en bostadsrätt Det var då det började krisa mitt i valen av tapet och parkett Förut var det livliga fester restaurangbesök och bio på Grand Mohitos på weekendsemester var nu en folköl framför TV:n ibland Från varsin sida av soffan såg vi en dokumentär om två som har tappat gnistan “En film om att glida isär” I början var det söta små lappar Ostbrickor och blommogram Nu en tyst dialog via appar Storköp och maskintvättprogram Då var det trerätters middag i köket En kyss och en hand på ett lår Nu gräl om disken och stöket Äta resterna ifrån igår Från varsin sida av soffan såg vi en dokumentär om två som har tappat gnistan “En film om att glida isär” De leta efter fel hos varandra En växande psykisk tortyr Lisa trodde Love träffade andra och Love störde sig på Lisas frisyr Förr var det kramar och hångel i hallen älska och somna i sked Vi fick se relationen förfallen Hur de helst ville vara i fred Från varsin sida av soffan såg vi en dokumentär om två som har tappat gnistan “En film om att glida isär” Jag bryggde kaffe, du tog ett bloss Det handlade väl inte om oss? Från varsin sida av soffan såg vi en dokumentär om två som har tappat gnistan “En film om att glida isär”
På väg hem Buss 19, klockan tre Vid ett nattsvart Backaplan En tjej i främre delen kliver av precis som jag Under leden går en gångväg förbi en tom fabrikslokal Ska jag hemåt får jag gå här Jag har inte något val Påväg hem, påväg hem Hon letar i sin väska Stegen ekar där vi går Nu vänder hon sig om En blick, och jag förstår På väg hem Vi tar avstånd från varandra Men vill åt samma håll i samma land Ett land som borde se, som borde handla Jag förstår om hon har nyckelknippan i sin knutna hand Påväg hem, påväg hem Jag håller mig på avstånd Längs en öde trottoar Här har gatlyktorna slocknat Jag har hundra meter kvar Hon drar jackan tätt mot kroppen Nu tycks hon skynda på Jag väljer andra sidan vägen kanske känns det bättre då? Påväg hem, påväg hem Hon tar upp sin telefon Ska hon ringa till en vän? Jag stannar upp och knyter skon Sen går jag vidare igen På väg hem Vi tar avstånd från varandra Men vill åt samma håll i samma land Ett land som borde se, som borde handla Jag förstår om hon har nyckelknippan i sin knutna hand Påväg hem, påväg hem
Spelmissbrukaren Jag köper lotter för tusen spänn Jag har gjort det förr, nu gör jag det igen För nån gång måste drömmen väl slå in? Jag vill bli miljonär och åka limousine, gå på lyxkrog och beställa årgångsvin, mingla på fester i societén och köpa hus med havsutsikt på Österlen Det är Oddset och ATG Om man vill vinna, ja då måste man va med och fånga möjligheterna på alla sätt Jag spelar poker varje natt på internet Bara en tidsfråga sen har jag prickat rätt Då kanske jackpotten på måltipset blir min eller att lottoraden äntligen går in raj raj raaa Inte vann jag något denna gång det är nit på varje lott och tipskupong trots att jag spelar på rätt häst och på rätt lag är det nån annan som blir vinnare var dag Men så småningom så borde det bli jag! Då ska jag unna mig det bästa varje kväll och boka sviten på ett femstjärnigt hotell! Dagens dubbel, V75 Och en tialott att skrapa på väg hem Vinner en hundring och tänker “sweet” Spelar sen bort den på en enarmad bandit När ska jag få nån utdelning för allt mitt slit? Jag testar Keno, det sägs va lätt, men lyckas ändå ta fel nummer på nåt sätt raj raj raa Nu har jag gått här månad ut och månad in men inte har jag vunnit någonting Jag är fast i alla travhästar och lopp och kan inte få mig till att säga stopp men så länge som man spelar finns det hopp! Det får bli en trisslott extra, för jag vet: När allt känns kört, då plötsligt händer det! raj raj raaa
Insikt Jag fick en insikt där i sängen en insikt som jag fått förut Efter fyra timmar stirrandes i taket förstod jag att det måste få ett slut Blir det för mycket av det goda så blir det goda en demon Alltför ofta har förnuftet slagits undan och min kropp har sagt ifrån Jag har förlorat min värdighet minst hundra gånger om och nu är det min skyldighet att bryta upp och börja om Det är min skyldighet till livet det kan bli bättre än idag Har slösat bort så många möjligheter redan för att jag inte varit jag Visst har jag underbara minnen men också sånt jag inte minns som ger mig ångest varje gång jag ser tillbaka Det är ett under att jag finns Jag har förlorat min värdighet minst hundra gånger om och nu är det min skyldighet att bryta upp och börja om Det är min skyldighet att leva att ta vara på mitt liv Lägga fokus på att trivas med mig själv vara bestämd och ta ett kliv
Ture, vad tänker du på? Ture, vad tänker du på i vagnen, när vi lämnar huset? Din tumme, en fågel, mitt hår eller hjulen som knastrar mot gruset? Du kan inte berätta men jag frågar ändå Ture, vad tänker du på? Vad blir dom i dina nyfikna ögon alla former och färger du ser? Förundras du av allt som sker? Jag lyfter dig i mina armar och känner hur självklart det är Vart livet än tar dig framöver Ska jag älska dig och finnas där Ture, vad tänker du på där du ligger och sparkar med benen? din snutte, din nalle, din tå eller löven som vajar på grenen? Du kan inte förklara men jag frågar ändå Ture, vad tänker du på? Vad blir dom i dina nyfikna ögon alla former och färger du ser? Förundras du av allt som sker? Jag lyfter dig i mina armar och känner hur självklart det är Vart livet än tar dig framöver Ska jag älska dig och finnas där Ture, vad tänker du på När du skrattar åt ljuden jag gör? att det är samma lek som igår är tydligen inget som stör Du kan inte svara men jag frågar ändå Ture, vad tänker du på?
På andra sidan jorden Inga armar runt min kropp ingen hud att krypa tätt inpå inget andetag så lugnt att ligga tyst intill och lyssna på Hösten har kommit hit på allvar nu Jag känner längtan men vad känner du? Min älskling där på andra sidan jorden så långt från mig, jag undrar vad du gör min älskling där på andra sidan jorden de vissna löven faller utanför Gott om plats men ont om dig för mycket tid här i min lägenhet tusen tankar till en dikt men ingen synonym till ‘ensamhet’ Hösten har kommit hit på allvar nu Jag känner längtan men vad känner du? Min älskling där på andra sidan jorden så långt från mig, jag undrar vad du gör min älskling där på andra sidan jorden de vissna löven faller utanför Hösten har kommit hit på allvar nu Jag känner längtan men vad känner du? Min älskling där på andra sidan jorden så långt från mig, jag undrar vad du gör min älskling där på andra sidan jorden de vissna löven faller utanför
En gränslös lek Hon ser i spegeln hur nån ler tillbaks i ett badrum på ett stort kalas I rus bland vänner blir allt tungt så lätt kan det va fel det som känns så rätt? En fest som denna den får ej ta slut Allt känns så nytt fast det hänt förut Med nya drömmar om en magisk natt vill hon jaga lyckan, men når aldrig fatt Hon flyr iväg hon flyr iväg Lämnar verkligheten hemma och stänger av om så bara för en dag Sena timmar på ett diskotek har festen blivit till en gränslös lek i baren spelar hon en rysk roulette med herr Jägermeister och miss black Velvet Nästa morgon är det mörkt och tyst när hon försöker minnas vem det är hon kysst Hon vrider sig och ser en okänd man Det är inget tvivel om att flaskan vann Så hon flyr iväg… Hon har blivit nån hon inte litar på hon har sett sina chanser komma och gå och nästa vecka blir det en repris Det låter vänta på sig, hennes nya liv. Så hon flyr iväg…
I strålkastarnas sken Där sitter dom och ler i en björkprydd gympasal De som hånat och förminskat dig Du vill ge dom svar på tal Du har sparat dina ord Under nio långa år Då du behandlades som skit var dag I en stenhård korridor Ingen kommer kunna värja sig, mot dig i strålkastarnas sken. Sista chansen till revansch för dig Du vill aldrig se dem mer. De får bära samma skuld Alla som kallat dig för svag. De som stod bredvid när du tog emot, förolämpningar och slag Bakom scenen står du nu Samlar mod att kliva fram Ingen anar vad som snart ska ske Rektorn ropar upp ditt namn Ingen kommer kunna värja sig, mot dig i strålkastarnas sken. Sista chansen till revansch för dig Du vill aldrig se dem mer. Så står du där på scen Med deras ögon emot dig Blickar som du känner väl igen Det är för sent att ångra sig Är det nu som det tar slut i en björkprydd gympasal? Ser dom det dom aldrig sett förut när du ger dom svar på tal? Ingen kommer kunna värja sig, mot dig i strålkastarnas sken. Sista chansen till revansch för dig Du vill aldrig se dem mer.